En vecka med Diklofenak.

Nu har jag käkat antiinflammatoriska tabletter två gånger om dagen i en vecka. Lämpligt nog har jag varit förkyld under den här veckan och därför tvingats vila från träningen, vilket de rekommenderade på vårdcentralen. Nu är det alltså en vecka kvar med tablettknaprande och alternativ träning om jag rent känner att jag bara måste träna!

Så när mitt "slutdatum" för mil-träningen kommer är jag ordinerad vila och medicin. Så kan det gå, jag hoppas dock att det hjälper och att jag kan börja träna lite löpning så småningom.

Ha en härlig dag i kylan!

Utlåtande från Vårdcentralen

Så har jag varit på Vårdcentralen idag för att på något vis komma underfund med vad problemet i mitt högreben är. Efter att ha berättat om hur jag kände det och vad mitt problem var sökte läkaren på internet efter "benhinneinflammation" och läste om detta. Därefter drog han en slutsats att det jag känner av formodligen är en benhinneinflammation. För att behandla detta ska jag nu vila från löpning i två veckor (får träna någon alternativ träning) och samtidigt käka inflammationshämmande medicin.

Det betyder för mitt projektarbete att det tyvärr inte blir någon fler löprunda innan mitt stoppdatum för träningen. Jag får räkna den senaste milen som min slutmil och ta med denna skada när jag sedan analyserar min träningsperiod och resultat.

Ha en härlig dag i solen!

Det rullar och går.

Ja, jag kan inte säga annat än att jag gör vad jag kan för att hålla igång och förbättra kondition och koordinationen på alla tänkbara sätt utan att faktiskt löpa. Benet har alltså inte velat bli ett dugg bättre så tills vidare hoppar jag upp på spinningcykeln titt som tätt, dansar både afro och zumba (något som jag inte alls trodde jag skulle vilja genomföra mer än en gång), sträcker ut musklerna på bodybalance och pumpar upp dem igen på bodypump. Som ni ser är jag en flitig grupptränings-människa. Det är bara när det kommer till löpning som jag helst tränar själv, annars trivs jag bra i stora taggade grupper som är motiverade att träna och peppa varandra.

Här om dagen när jag skulle ta mig till pappa från mamma blev jag rysligt sugen på att löpa. Sagt och gjort tog jag några löpsteg i converse, vinterjacka, mössa och halsduk. Förutom klädseln och det protesterande benet kändes det underbart härligt. Jag vill ut och springa till tusen, men så är det väl med det mesta man inte kan eller får göra. Det vill man helst av allt göra!

För en vecka sen tog jag kontakt med Vårdcentralen och bad om en remiss till Sportsmed. Nu väntar jag bara på en kallekse från själva vårdcentralen för att sedan kunna få en remiss vidare, eller åtminstone försöka snacka mig till en remiss. Det vore guld värt att få det här nedrans benet undersökt av någon som kan.

Ha en trevlig kväll!

RSS 2.0